Båda rånarna riktade nu sina pistoler mot Julia och gick sakta emot henne. Då plötsligt från ingenstans blev rånarna nerslagna och de föll till marken. Jag och Julia blev alldeles förvånade när mamma tog bort tejpen från min mun. Hur hade hon kommit loss? Och sen när kunde mamma slåss?
Mamma visade sin laserring som hon använt för att befria sig själv. Jag och Julia var mållösa och stirrade bara på mamma medan hon band fast rånarna och tejpade för deras munnar innan hon lyfte in dem i helikoptern igen. Mamma tog tag i Julia och mig och sa: Skynda er, jag berättar senare.
Vi sprang ner till laboratoriet och när vi kom in reste sig alla från sina platser och brast ut: Rebecca!!! Agent 002!!! Vilken ära att få se dig igen, välkommen tillbaka.
Julia tappade hakan, hon hade bara hört talas om agent 002 förut, hon trodde aldrig att hon skulle få stå i samma rum som henne.
Jag började stamma: Va! Me me men mamma.. Ä ä är det dig d d dom pratar om?
– Förlåt Olle att jag inte berättat det tidigare. Det var inte såhär jag ville att du skulle få reda på det. Jag förstod direkt när du berättade om hissen, mobilen, trädet du snubblade på och under vår taxiresa att det var SSF som stod bakom det och att de behövde dig. När jag var lika ung som du var jag också en agent. Jag har räddat kungen och drottningen flera gånger och nu är det din tur, sa mamman.
– Men vet pappa om det här? frågade jag
Då avbröts vi av att pappa kom in genom dörren med något i famnen, det såg ut som en låda.
Författare: Centrumskolan 5B
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Åh vad spännande! Vi kan nästan inte vänta på att få reda på vad som finns i lådan.
Ettorna Ringsbergskolan
Vilken vändning!
NICE!!!!! nu blev det värkligen jätte spännande
Jag tycker att vi skrev än väldigt bra text jag är väldigt nöjd och det blev lite mer action.
Bra skrivet
Skicka en kommentar