Kapitel 34 - Jordgubbsglass

4/23/2014

– Den finns där borta, säger drottningen och pekar mot en skranglig hylla som står mot väggen en bit in i rummet.

Hyllan är fullproppad av gamla dammiga glasburkar. De innehåller något som svagt påminner om chokladpudding.

– Jag hittade lönndörren en gång när jag höll på att fixa med mina syltburkar.
Jag skulle ställa dem snyggt och då råkade jag komma åt den här, säger drottningen och trycker in en liten knapp som sitter precis i kanten på hyllan.

Med ett skrapande svänger hyllan upp och avslöjar en svart öppning i väggen.
Vi går fram till öppningen och kikar in. Det ser inte särskilt inbjudande ut där inne.

Mamma och pappa försvinner direkt in igenom den mörka öppningen. Julia, Olle och kungaparet följer efter. Jag står och tvekar utanför. Det känns lite läskigt att gå in i mörkret.

Då hör jag ett pipande precis vid min ena fot. Jag tittar ner och ser bagare Bengtsson lilla hamster kika upp mot mig. Vid dess små tassar ligger den förlorade biten av USB-minnet.

Jag böjer mig ner och plockar upp USB-minnesbiten. Hamstern passar samtidigt på att kila upp för min arm och sätter sig tillrätta på min axel. Den har tydligen bestämt sig för att följa med.

Jag drar ett djupt andetag och går in genom öppningen. Det är verkligen mörkt inne i gången som finns där bakom. Jag får treva mig fram längst ena väggen.

Efter en stund ljusnar det lite i gången och jag ser de andra skymta där framme. De står och kikar ut genom något som ser ut som en liten glugg. Jag skyndar mig bort till dem och får också titta ut genom gluggen.

Rummet på andra sidan är stort.  Mitt på golvet står en maskin som är en exakt kopia av ondskemaskinen. Bredvid maskinen står Doktor X och donar med något. Metallfågeln flaxar runt hans huvud.

– Hur kommer vi in i rummet? viskar jag.
– Det finns en spak här, viskar drottningen och pekar på en pinne som sticker ut ur väggen under gluggen.

Precis då tar bagare Bengtssons hamster ett skutt från min axel. Rakt ner på spaken i väggen.

Ett hål öppnas i väggen med ett brak.  Och där står vi fullt synliga för Doktor X.

Doktor X ler sitt ondskefulla leende när han får syn på oss.

– Välkomna kära vänner! Ni är väntade. Jag har precis fått igång maskinen. Och nu min drottning är det dags att komma hit till mig. Du ska bli ond och du ska bli min fru!

Kungen blir alldeles röd i ansiktet av ilska när han hör doktor X prata om drottningen på det sättet.

– Min bror! Hur kan du göra så här mot mig? Min fru kommer aldrig att bli din! ryter han åt Doktor X.

– Hon har inget val. Om hon inte kommer hit så kommer jag att spränga allt i luften.
Min fågel är en tidsinställd bomb. Jag behöver bara trycka på kontrollen som jag har här, svarar Doktor X och drar upp en dosa ur fickan.

Den mekaniska fågeln landar på hans axel. Den ser väldigt explosiv ut där den sitter.

Drottningen suckar och vänder sig mot kungen och oss andra.

– Jag måste gå till honom, säger hon. Jag kan inte låta detta hända.

Sedan börjar hon långsamt gå mot doktor X.

Det är då jag får en snilleblixt. Jag puffar till Julia i sidan.

- Har du kvar delen från USB-minnet? viskar jag.
- Ja, det har jag. Men vi saknar ju den andra delen, viskar Julia tillbaka.
- Nähä! Det gör vi inte.

Jag gräver triumferande fram min del av USB-minnet ur fickan. Så tar jag Julias del och sätter ihop minnet igen.

Bob smyger fram till oss. Han fattar direkt att något är på gång när han ser USB-minnet i min hand.

Jag tittar på mina modiga vänner.

- När jag räknar till tre så gör vi så här. Vi rusar fram till maskinen. Jag försöker få undan drottningen. Julia, du sätter in USB-minnet i maskinen. Bob, du förstenar doktor X. Sedan hjälps vi åt att lassa in honom i maskinen. Har vi tur så funkar den och han blir god för alltid, viskar jag till dem.

Bob och Julia nickar mot mig och gör sig beredda.

– Ett… två…TRE! skriker jag.

Därefter går det snabbt.

Vi rusar mot maskinen mitt i rummet. Doktor X, som har sin uppmärksamhet riktad mot drottningen, hinner inte riktigt fatta vad som är på gång.

Jag sliter tag i drottningens arm och drar henne bort från honom. Julia kastar sig ner på golvet och petar in USB-minnet på sin plats.
Samtidigt ropar Bob ropar ut trollformeln.

– Hulomusmosimus!

Och där står Doktor X. Förstenad. Med sin fågel på axeln.

Under tiden har även kungen, mamma och pappa hunnit fram.
Med gemensamma krafter lyfter vi in Doktor X och den mekaniska fågeln i maskinens glasbubbla.

Drottningen trycker på knappen och maskinen går igång med ett dån. Glasbubblan fylls med rosa rök som döljer Doktor X helt och hållet.

När röken lagt sig så ser den förstenade Doktor X helt annorlunda ut. Liksom mjukare i konturerna. Även den mekaniska fågeln ger ett något fluffigare intryck.
När vi lyfter ut honom ur maskinen så doftar dessutom som jordgubbar.

Drottningen petar lite på Doktor X.

– Ska vi inte ta och låta honom vara så här? Han skulle bli en väldigt tjusig prydnad i slottsparken, säger hon

Kungen ser fundersam ut. Sedan ler han stort och säger:

– Jo, varför inte? Ett litet tag kan han stå där i alla fall.

Sedan vänder sig kungen mot oss.

– Kära agenter! Ni har gjort ett strålande jobb. Riket är räddat och nu är det dags att fira!

Vi hurrar och kramar varandra hårt, hårt. (Även bagare Bengtssons lilla hamster får sig några kramar).

– Nu går vi till bankettsalen! Jag vet inte hur det är med er… men jag är i alla fall vrålhungrig, säger drottningen och börjar gå mot öppningen i väggen.

De andra följer efter henne med en väldig fart. Det är tydligen fler som är hungriga.

Jag dröjer mig dock kvar i rummet en liten stund. Jag tittar på Doktor X som står där så stilla mitt på golvet.

– En gång världens ondaste man… nu mest lik en stor jordgubbsglass, tänker jag för mig själv.

Vid tanken på glass börjar min mage att kurra. Så jag nickar mot Doktor X och säger:
 – Så går det när man är dum!

Därefter vänder jag på klacken och går med bestämda steg ut ur rummet. Mina vänner väntar på mig och nu ska vi fira!



The End!

Författare: Emma Frey-Skött

Kapitel 33 - Lönndörren

4/12/2014

Hamstern och Doktor X blir sig själva igen.

Doktor X attackerar genast kungen genom att slänga sig över honom. Han vill döda honom! Vakterna som hade hört explosionen kommer nu springande och kastar sig över Doktor X.

De för bort honom medan kungen hejar på:
- Heja vakterna! Vakterna äger! Doktor X suger!

- Vad ska vi göra nu? säger Bob.

Plötsligt hörs en duns följt av krasch! Fönstret har gått i tusen bitar och in genom det flyger pappafågeln.

- Bra jobbat barn! säger han. Men skulle ni vilja hjälpa mig att bli mig själv igen?

- Cous-cous-fili-mous-mous, säger Bob.

Fågeln sväller upp till en stor fjäderboll innan den exploderar. Ur molnet av fjädrar stiger Olles pappa.

- Nu måste vi skynda oss! Metallfågeln hjälpte Doktor X att bli fri från vakterna!

Plötsligt hör de ett ljud. Ett metalliskt ljud! Det låter som om någon knackar på en dörr. Kungen kommer då på att det finns en maskin till längst in i den mörka, fuktiga och läskiga delen av källaren, bakom en gulddörr. Kan det vara metallfågeln som knackar på dörren i källaren?

Men innan de ger sig iväg på jakt efter Doktor X och metallfågeln  kommer drottningen med ett häpnadsväckande förslag:
- Ska vi ta vägen genom lönndörren som leder direkt ner till rummet?

Författare: Centrumskolan, klass 6

Kapitel 32 - En överraskning till kungen

4/11/2014

Då börjar doktor X snurra ännu snabbare och till sist slängs han till golvet. Där ligger han alldeles stilla.

- Är han död, tänker vi.

Men vi ser att han andas tungt. Ondskemaskinen är skakig och den skakas allt kraftigare. Det hörs ett högt dån och maskinen exploderar. USB-minnet lossnar från maskinen och flyger iväg med en jättefart. Det når taket och sedan slängs det mot fönstret. Det slår hål i fönstret och trillar ner tudelat på golvet. Julia är snabb att plocka upp en bit av USB-minnet men bagarens hamster är ännu snabbare och tar den största biten och springer iväg. Alla vi tre springer efter honom men den lilla hamstern är så snabb och lyckas springa iväg och gömma sig. Nu hör vi doktor X röst som klagar över sin huvudvärk.

Sen får han syn på oss och frågar:

-Vad har hänt? Vilka är ni?

-Känner du inte igen oss? Kom och hjälp oss och leta efter USB-minnet, säger Bob.

-Men först vill jag ha lite frön och lite morötter.

Precis då kommer kungen in i salen och får syn på oss. Han går fram till doktor X och säger:

-Min käre bror! Var har du varit? Jag har letat efter dig väldigt länge.

- Hur kan vi vara bröder? Du är en kung och jag är bara en hamster, säger doktor X.

En vas går i kras och bagarens hamster kommer fram och piper:

-Det är jag som är din bror.

-Vem har lärt dig att tala, frågar kungen.

- Jag var också med i den förbaskade maskinen och sedan förvandlades jag till en hamster och hamstern förvandlades till mig; doktor X.

Jag ber Bob att lösa problemet med en trollformel:

-Tja-ni-hu-ka-ju-flixus, säger han och pekar mot doktor X och bagarens hamster …

Författare: Centrumskolan 1A

Kapitel 31 - 50 sekunder kvar!

4/10/2014

Bob, Julia och jag står framför maskinen. Vi tittar på varandra och funderar på vad vi ska göra. Vi har bara 5 minuter på oss att få igång maskinen! Vi tittar på Doktor X som sitter lugnt inne i maskinen. Han vinkar glatt till oss.

Nu gäller det att vi tänker snabbt och försöker hitta en lösning innan Doktor X blir ond igen! Vi går runt maskinen en gång till för att se om alla sladdar sitter på plats. När vi kommer till hörnet vänder sig Julia om.

- Titta ! säger hon upphetsat.  Där kan man ju också sätta ett USB- minne! Vi kanske har satt det på fel ställe!

Bob kryper under maskinen och hämtar minnet. Han stoppar i det där Julia visat.  Det händer fortfarande ingenting. Nu börjar svetten rinna i pannan på mig. Det syns på Bob och Julia att de också är stressade.

Plötsligt får Julia se Bagare Bengts hamster. Den sitter uppe på en knapp på maskinen. Samtidigt får jag se att en sladd inte sitter i. Åkte den ut när hamstern klättrade upp? Bob tittar på klockan.
50 sekunder kvar! Nu sätter Bob i sladden och då…

PANG!  BOM! KRASCH! låter maskinen.

Vi hör ett fruktansvärt tjut och det kommer från Doktor X. När vi tittar på honom ser vi att han hoppar rakt upp, precis som om han fått en stöt. Han snurrar runt, runt på stolen.

Då börjar …

Författare Ulriksbergskolan 3A



Kapitel 30 - Typiskt min otur

4/09/2014

Och då händer… ingenting. Noll. Zero. Inget. Maskinen blinkar inte ens. Det är typiskt min otur, så här är det jämt. Jag borde inte ens bli förvånad. Det är som att all världens apparater hatar mig. Så fort jag är i närheten av en teknisk pryl så börjar den strula. Datorer hänger sig. Telefoner dör. Internet går segare än sirap. Och på fredagarna, när det är mitt favoritprogram på teve, och jag har bäddat ner mig i soffan med en chipsskål och precis bara ska trycka på rätt kanal… ja, då är batterierna i fjärrkontrollen naturligtvis slut så jag måste resa mig upp igen. Det händer varje gång.

Jag hatar teknik.

Och teknik hatar mig.

Och nu är det säkert bara några sekunder kvar innan de tio minutrarna är slut, och Doktor X blir elak igen. Hinner vi inte fixa det här innan dess så… Jag vågar knappt tänka på det. Doktor X skulle förmodligen vilja förvandla varenda människa på jorden i den där ondskemaskinen. Då skulle alla bli onda. Alla! Hur skulle det vara att leva då? Hur skulle det vara att finnas i en värld där ingen enda människa någonsin var snäll?

Jag paniktrycker på knappen några gånger till. Som om det skulle hjälpa. När ingenting händer springer jag runt ondskemaskinen och tittar på baksidan. Där går sladdarna kors och tvärs som trådarna i ett spindelnät. Det vimlar av spakar att dra i, knappar att trycka på och rattar att vrida runt. Jag står som ett fån framför dem. Jag vet inte var jag ska börja. Eller vad som kommer att hända om jag trycker på fel knapp. Och tiden är snart ute.

Det finns bara en enda grej som jag kan tänka på just nu. Den grejen är: HJÄLP, HJÄLP, FÖR FASEN, HJÄÄÄÄLP, VAD SKA JAG GÖRA?!?

Kapitel 29 - Glasbubblan

4/08/2014

Inne i tårtan skyndar sig Bob att skrika sin skogsdikt samtidigt som vi sparkar oss ut ur tårtan och blir alldeles kladdiga av grädde och sylt. Snart lugnar sig Doktor X och börjar le. Han kommer bara vara snäll i tio minuter så vi måste skynda oss att få ur honom all information om planen att mörda kungen.

- Det var jag som skulle bli kung, säger Doktor X, inte min tvillingbror. Nu ska jag gifta mig med drottningen och göra henne lika ond som jag med hjälp av min ondskemaskin som jag förvarar i ett hemligt rum på slottet. Det enda som kan hindra mig är ett USB-minne som SSF har programmerat för att hacka ondskemaskinen. Med det kan man vända maskinens verkan så att den gör människor goda istället.

Vi tittar fundersamt på varandra. Det måste vara minnet som Julia har i sin ficka. Nu måste vi hitta Doktor X ondskemaskin.

Vi springer förbi korridorer med röda mattor och många dörrar. Till slut hittar vi en trappa som leder ner i källaren och en stor mörk dörr. Dörren är låst, men vi lyckas låsa upp den med den gyllene nyckeln. Där inne står en maskin. Den är svart och ser ut ungefär som jag tänker mig att en elektrisk stol ser ut. Stolen står i någonting som ser ut som en glasbubbla och nere vid golvet finns en lucka. Vi sätter in minnet i luckan och maskinen lyser upp.

- Men hur ska vi få in Doktor X i maskinen? undrar Julia.
- Drottningen får hjälpa oss, säger jag.

Julia springer upp för att hämta drottningen och den fortfarande snälla Doktor X medan jag och Bob vaktar maskinen. Drottningen lyckas lura Doktor X att sätta sig i maskinen och vi fäller snabbt ner den glasbubbleliknande buren. Jag trycker på knappen…

Författare: Centrumskolan 4A

Kapitel 28 - En överraskning!

4/05/2014

Inne i tårtan är det varmt, vi hör något som knakar utanför. Vad kommer nu att hända? Plötsligt kommer det in ljus i tårtan, vi ser bagarens hamster smita ut! Den måste ha gnagt hål i marsipanen. Genom hålet kikar vi ut och får se att en av kungens tjänare öppnar porten.

- Oh, hjälp vilken stor tårta! Hur ska jag få in den i slottet? utbrister en tjej som har vitt förkläde och svart tröja.

Hon ropar på kocken och några fler tjänare att de ska komma och hjälpa henne. Snart är vi inne i slottet. Genom hålet ser vi att hamstern kilar under en riddarrustning i stora slottshallen. Det gungar väldigt inne i tårtan när de bär oss framåt. När tårtan sätts ner ser vi ett stort bord fullt av mat. Dörren öppnas och in kommer kungen.

- Är det här tårtan som du har beställt? frågar tjejen med vitt förkläde. Kungen svarar att han inte alls har beställt någon tårta.

- Det måste vara drottningen som har gjort det, säger kungen och sätter sig vid bordet. Kungen böjer sig fram och läser högt från en lapp som sitter på tårtan:

- Bagaren Bengt Bakar Bullar, Bullarna Blev Brända, läser han.

Nu börjar det hända saker! Rustningen börjar röra på sig.

- Ser ni, det sitter något på rustningens axel, viskar jag till Bob och Julia. Det är metallfågeln!

Rustningen kliver gnisslande fram mot kungens bord. Plötsligt sprängs rustningen med en jättesmäll!
Ur rökmolnet kliver en bekant gestalt, vilken obehaglig överraskning…

DOKTOR X!!

Författare: Ulriksbergskolan 2A

Kapitel 27 - Tårtan

4/03/2014

- Oj, oj, Doktor X har hunnit byta lösenord, viskar mamma. Vi måste tänka ut en ny plan.
- Jag vet! säger jag. Vi låter bagare Bengt baka en jättestor tårta, som vi kan gömma oss i……
- Åh, vilken bra idé! utbrister Julia.
 
Vi rusar snabbt iväg till bageriet och ber bagaren hjälpa oss.
- Det gäller liv eller död för kungen!
Bengt vill förstås gärna hjälpa oss och bakar därför snabbt en enorm tårta, som vi kryper in i. Bob märker inte att bagarens lilla hamster har smugit ner i hans ficka.
 
När allt är klart lånar föräldrarna Bengts lilla lastbil och kör oss tillbaka till slottet. Vi sitter alldeles tysta och lite rädda inne i tårtan. Föräldrarna lämnar tårtan nedanför slottstrappan. De bankar hårt på porten och springer sedan snabbt och gömmer sig bakom ett träd.
 
Efter en stund öppnas porten sakta, sakta...

Författare: Centrumskolan, Internationella klassen 3-6

Kapitel 26 - HJÄLP! Han kommer ifatt!

Jag drar in pappafågeln i bilen. Mamma sätter sig bakom ratten och Julia och Bob slänger sig in i baksätet. Vi rivstartar bilen, gruset flyger, vi gasar och kör iväg i full fart.
Jag frågar mamma: “Varför vill Doktor X döda kungen och gifta sig med drottningen?”
Mamma svarar tyst: “Han vill bli kung, ha makt och bli rik”.
När Julia kollar ut genom bakrutan ser hon en massa fåglar som attackerar bilen. Metallfågeln är mitt bland fåglarna. Vi blir skräckslagna och Bob och jag börjar gråta.

“Jag vet en genväg!” Säger mamma och svänger och sladdar in i skogen. Inne i skogen är det mörkt. Julia tittar bakåt igen och ser ett ljus. Det är Doktor X som jagar oss på en motorcykel tillsammans med fåglarna.

“Kör snabbare!” skriker Julia
“Okej, okej, vi kör mot slottet så fort vi kan!” säger mamma.

“Jag ser slottet!” skriker jag,

“Jag är rädd!” gråter Bob.

Plötsligt faller det ett träd över skogsstigen och vi är tvungna att slänga oss ut ur bilen. När vi kastar oss ut pirrar det i magen. Bilen krockar och fattar eld. Snabbt gömmer vi oss bakom trädstammen. Fåglarna attackerar och dyker ner mot bilen för de tror att vi fortfarande är kvar i den. Fåglarna brinner upp. Alla utom metallfågeln.

Doktor X hoppar av sin motorcykel. Han ser sig omkring och får syn på en liten bit av pappas fågelvinge. Han går fram till trädstammen och tittar och letar efter oss allihop. Men doktor X ser oss inte, för vi har gjort oss osynliga med våra dräkter. Pappafågeln kryper in i ärmen på min dräkt och blir också osynlig.

Vi springer fram till porten och ska precis öppna. Mamma säger lösenordet:
“Bagaren Bengt Bakar Bullar, Bullarna Blev Brända!”
Men portarna öppnas inte. Något är fel...

Författare: Ringsbergskolan klass 2

Kaptiel 25 - Bagaren Bengt Bakar Bullar, Bullarna Blev Brända!

4/02/2014

Alla blir förvånande och tittar på märket. Jag funderar en stund på vem det kan vara men avbryts snart av mamma som misstänker att Doktor X kan ligga bakom detta.

- Varför tror du det? frågar Bobs mamma.
- För 20 år sedan var Doktor X min pojkvän och då såg jag massor med fåglar i hans källare. Jag såg olika ritningar på väggarna och en detaljerad ritning över en stor metallfågel. Jag blir förvånad och frågar:

- Har ni varit ett par? Vet pappa om detta?
- Nej, jag har hållit det hemligt i 20 år, annars hade pappa blivit ledsen. När jag fick reda på att Doktor X var ond har jag försökt förtränga honom men han dyker hela tiden upp.

Plötsligt kommer två fåglar flygande. De sätter sig på en gren och vi hör att de börjar prata med varandra. Jag känner igen den ena rösten, den andra är främmande.

-Vänta, tysta! Jag tycker att jag känner igen den där rösten! viskar jag till de andra.
Alla sitter knäpptysta och försöker höra.
-Vem kommer den ifrån då? viskar Julia.
-Det är pappas röst! säger jag.
Alla kollar sig omkring och ser fåglarna sitta där uppe på grenen och prata.

-Thomas! Är det du? ropar mamma.
Det låter lite som när mamma i vanliga fall ropar ’’Maten är klar!’’.
Den ena fågeln glidflyger ner till oss och störtlandar på pappret.

-Rebecca! Gud vad glad jag är att se dig! säger pappa.
-Vad har hänt med dig pappa? frågar jag.
- Doktor X har förvandlat mig till en fågel! säger pappa förtvivlat.
- Men hur kan han ha gjort det? Doktor X blev ju snäll?
- Han var bara snäll i 10 minuter. Ni måste skynda er nu!
- Varför då? frågar jag pappa.
- Vi får ta det sen! Nu måste ni skynda er in i bilen! skriker pappa till oss.

Vi skyndar oss bort mot bilen när pappa kommer på:
- Ni ska köra till slottet och gå till porten. För att komma in måste ni säga lösenordet:
Bagaren Bengt Bakar Bullar, Bullarna Blev Brända!

Precis när pappa sagt lösenordet attackerar den andra fågeln pappa.
-Pappa! skriker jag.

Det är ingen vanlig fågel. Det är en fågel av metall, lika stor som en örn och med röda laserögon …

Författare Ulriksbergskolan 5B

Kapitel 24 - Rännskita!

4/01/2014

...en knotig käpp  och efter den kommer en lika knotig liten gubbe. Han muttrar, stånkar och pustar.
- Ojoj, vad det där trädet har blivit knepigt att ta sig fram igenom.
Gubben stannar till och håller fram en lykta mot Olle, Bob, Julia och Doktor X.
- Men se där är ni ju! Det var på tiden, må jag säga. Eller om det är jag som är på tiden.
Ingen vet vad de ska svara och gubben fortsätter:
- Kära Doktor X, kom med mig så blir allting bra. Jag kan dikter som du ska få höra.

Gubben leder Doktor X till en gammal omkullfallen ek och sätter honom bekvämt lutad mot stammen.  Sedan lyfter gubben en knotig arm mot skyn och säger:
- Lärkan sveper på utbredda vingar fram,
över åker, skog och fallen trädstam.
Doktor X ler och sjunker djupare ner mot eken.
- Då var vi av med honom, viskar Julia.

Tillsammans smyger barnen därifrån.
- Våra föräldrar, säger Olle. De måste förklara den här planen som de har skrivit under.
- Vi kan använda ett nödanrop för att lura hit dem, säger Bob. Det allra starkaste. De kommer att tro att vi håller på att dö.
- Bra, säger Julia.
Tillsammans messar de Rännskita! till sina föräldrar.

Några minuter senare kommer en bil körande och stannar med tjutande däck. Ut hoppar deras föräldrar.
- Vad har hänt? Hur är det med er?
- Det är bra med oss, säger Julia. Men vi vill veta hur det står till med er. Sätt er ner!
Julia pekar på marken och föräldrarna sätter sig, sedan drar hon fram pappret med Doktor X plan på att mörda kungen.
- Varför har ni skrivit under det här?
Föräldrarna kikar på lappen.
- Det är inte vi som har skrivit under! Någon har förfalskat våra namnteckningar.
- Titta där! Olles mamma pekar på ett märke på lappen. Det är skrivet av någon med klor!

Författare: Niklas Krog och Maria Björn