Kapitel 13 - Not allowed to enter

Vi måste chansa. Vakterna kan komma efter oss när som helst.

-Vänster säger jag. Vi provar åt vänster.

Vi svänger åt vänster. Det är svårt att hålla balansen på en tandemcykel och vi är nära att köra omkull flera gånger. En kvinna med en hund stirrar förskräckt efter oss. Hon ser ju bara en cykel som är ute och far alldeles själv, eftersom vi har osynlighetsdräkterna på oss.
Vänster visade sig vara ett bra val. Efter en stund ser vi det stora slottet.

-Trampa fortare! ropar Bob och Julia och jag ökar farten.

-Hur ska vi komma in? flåsar Julia bakom mig.

-Vi har ju nyckeln! Den fungerar nog i alla lås överallt.

Slottet ser varmt och inbjudande ut. Ljus skimrar från fönstren. Om jag bara kunde få kontakt med mamma och pappa. De är ju därinne någonstans. När vi parkerat cykeln och är på väg fram mot de stora portarna kommer en mörkhårig man gående mot oss.

-What do you want? frågar han strängt. You are not allowed to enter the castle!

Vi ser förvånat på varandra. Hur kan han se oss fast vi har osynlighetsdräkterna på oss?

-Spring! ropar Julia och vi gör ett försök att runda mannen och ta oss förbi.

Men han är snabbare än vi och plötsligt känner jag hur han hugger tag i min arm.

-I said, you are not allowed to enter! säger han ilsket.

Julia ser på mig. Hon är nästan framme vid porten.

-Kasta hit nyckeln! ropar hon.

Jag drar av mig bandet med den gyllene nyckeln och slänger det i en vid båge mot Julia. På bara ett par sekunder har hon låst upp och slunkit in.

-Hjälp henne! ropar jag till Bob som tvekande stannat upp när han såg mig bli tillfångatagen. Jag uppehåller den här typen en stund!

Bob springer vidare mot porten och jag sparkar den stora, engelskspråkiga mannen på smalbenet så hårt jag någonsin kan.

Författare: Katarina von Bredow