Kapitel 10 – Telefonkikaren

...utan en helt okänd kvinna.
Hon ökar takten och springer ännu snabbare nu.  Bort från bilen och bort från den lilla gruppen som tittar på henne. Innan någon hunnit  reagera har hon försvunnit från platsen.

- Men! Vem var det? säger Peabody när han hämtat sig från förvåningen.

Han tittar på barnen och mannen med minröjaren. De ser precis lika förvånade ut som han känner sig.

- Jag var helt hundra på att det var Dr. Evil i förklädnad. Jag känner så väl igen den där blicken. Den går inte att missta sig på, fortsätter Peabody.
- Ja, fast det gjorde du tydligen, säger Zahra. Misstog dig alltså. Det där var en typisk kvinna och inte en man.
- Frågan är varför hon vill sätta käppar i hjulet för oss och vår rymdfärd och varför hon tog raketen, säger Victor.
- Vem hon nu än är så hade hon en faslig tur. Hon lyckades ta sig här i från utan att springa på någon mina. Det var bra jobbat! säger mannen med minröjaren med beundran i tonfallet.

Sedan pekar han  mot minröjaren.
- Hoppa in! Jag ska hjälpa er ifrån den här farliga platsen. Vart vill ni åka?

Zahra, Victor och Peabody gör som mannen säger och snart sitter de tryggt fastspända i minröjaren.

- Vi åker tillbaka till dig Victor, säger Peabody. Vi måste ringa den där Hiha så vi kan få hjälp med att bygga en ny raket. Jag måste hem och göra lite efterforskningar runt vem den där kvinnan kan vara. Och varför hennes blick påminner så mycket om Dr.Evils.

Victor nickar och ger minröjarmannen adressen.
Mannen sätter foten på gasen och sedan bär det av i hög fart.
Det dröjer inte länge förrän han parkerar minröjaren utanför Victors hus.

Barnen och Peabody tackar för skjutsen och hoppar ur minröjaren.
Innan mannen kör iväg sticker han ut huvudet genom ena rutan.

- Vill ni har mer hjälp är det bara att säga till. Ni vet ju var jag håller hus, säger han.

Victor, Zahra och  Peabody lovar att höra av sig om det blir kris. Sedan vinkar de av mannen och minröjaren.

Zahra vänder sig mot Victor.
- Victor, hämta din kikare. Vi försöker få tag på Hiha nu, säger hon.

Victor rusar in i huset. Snart är han tillbaka med sin telefonkikare.

- Jag tror att det fungerar bättre att ringa om vi klättrar upp på taket, säger han. När vi försökte ringa innan var vi ju i mitt rum. Signalerna kanske inte gick fram som de skulle.
- Bra idé, Victor! Har du en stege? Frågar Peabody.
- Det sitter en stege i väggen på baksidan av huset, svarar Victor. Kom så ska jag visa.

Mycket riktigt sitter det en stege fastsatt i väggen. Efter lite krångel (det är jobbigt att få upp en kikare för en stege) är Zahra, Victor och Peabody uppe på taket.

- Victor, ring nu! säger Zahra. Hoppas Hiha svarar.

Victor riktar kikaren mot skyn och trycker numret till Hiha.
Det sprakar i kikaren en lång stund. Ingen svarar.

Peabody suckar.

- Tusan också! Var håller han hus den där Hiha? säger han till Zahra.

Zahra rycker på axlarna.
- Vet inte! Han brukar alltid svara, säger hon fundersamt. Är det säkert att du slagit rätt nummer, Victor?

- Ja, jag har slagit 5555 5556, precis som du sa, svarar Victor lite surt.

- Aha! Där har vi orsaken, ropar Zahra. Du har ju vänt på de sista siffrorna, Victor! Numret är 5555 5565, inte 5555 5556!

Victor slår in rätt nummer på kikaren. Den här gången går det mycket bättre. I stället för sprakande hörs det att klara signaler går fram.

- Underbart! Det funkar, jublar Zahra. Nu kommer Hiha svara och vi kommer få fram en ny raket på nolltid. Nu vänder det, ska ni se! Nu kommer det ordna sig.

Signalerna fortsätter gå fram men så tystnar de plötsligt. Någon har lyft luren på andra sidan.

Kapitel 9 - Blåblänkande minröjare

De hör en brakande explosion. Peabody, Zahra och Victor vänder sig mot explosionen och ser att det är Dr. Evil som har kraschat med den tjuvkopplade bilen. När de kommer närmare ser de en blåblänkande minröjare. Då förstår de att Dr. Evil måste ha kört på en mina.

Mannen som kör minröjarn kör fram till dem. Han stannar och ber dem hoppa in i minröjaren. Där presenterar sig som Ivan.
- Det är farligt här, det finns minor överallt på skroten.
- Hoppa in i min minröjare, som jag precis byggt, fortsätter Ivan.

Ivan ser förvånat på Peabody, han har aldrig sett en rymdvarelse förut.

Zahra och Victor ber Ivan att köra mot explosionen. Minröjaren kör upp på en bil som står snett lutad mot en annan bil. Minröjaren flyger genom luften och landar sedan rakt på en skrotbil. Hela minröjare skakar till i den hårda landning.

När den kör vidare ser de i backspegeln att bilen de landat på exploderar, eftersom det var bensin kvar i den. Zahra ser de brandgula eldslågorna reflekteras i Victors ögon. De känner tryckvågen i genom hela kroppen och deras hjärtan bultar.

Snart kommer de fram till Dr. Evils bil, då ser de hur bilen brinner. Plötsligt ser de honom komma springande från bilen. Då ser de att hans blekbeige mask har bränts av och att det inte är Dr. Evil utan…

Kapitel 8 - Stjärnbilden

Det var en droppe Fanta som hade landat på Victor från rymdraketen, när den åkte uppåt. Nu behövde de inte vara ledsna eller oroliga längre. För det var en coca-cola raket och eftersom det fortfarande fanns Fanta i tanken så visste de att han inte skulle kunna åka så långt. De började fundera på hur de skulle kunna ta sig till rymdraketen.

- Kom vi går in, sa Zahra.
- Jag känner någon som kan bygga en raket så att vi kan följa efter honom, sa Zahra
- Ja vilken bra idé, sa Victor
- Ja, hur får vi tag i honom då? sa Peabody.
- Han bor i rymden vid stjärnbilden ”Lilla björnen”, sa Zahra.
- Jag har en kikare som man kan ringa med, sa Victor.
- Vad heter han? Frågar Peabody.
- Han heter Hiha, sa Zahra.

De gick in i huset och tog fram kikaren och sedan försökte de ringa till Hiha, men han svarade inte. Victor gick fram till fönstret och när han efter en stund tittade upp i luften, så såg han ett stjärnfall. Han tog snabbt upp sin kikare och riktade den mot stjärnfallet och då såg han att det var coca-cola raketen som störtade mot bilskroten. När de sprang ut ifrån huset såg de ett stort rökmoln från bilskroten. De sprang mot bilskroten och när de kom fram såg de Dr. Evil som sprang iväg mot en bil som han slog in rutan på. Dr. Evil hoppade in i bilen och tjuvkopplade den och sedan körde han iväg. På långt håll så hörde de……….

Kapitel 7 - Dr. Evil

Zahra, Viktor och Peabody står utanför raketen. Peabody känner sig plötsligt väldigt ledsen och arg men också fundersam.                                                                                      

-Var har jag träffat mekanikern innan? tänker Peabody och sparkar argt i marken.
Samtidigt börjar raketen låta, fräsa och skaka mer och mer. Precis när raketen ska lyfta ser Viktor en nödstoppsknapp vid sidan av raketen.

-Titta där är en knapp! Vi kanske kan stoppa raketen, skriker Viktor medan raketen brummar och låter för fullt. Peabody springer mot raketen men snubblar på någonting som ligger på marken. Han faller till marken och raketen flyger iväg.

-Vad snubblade du på? frågar Viktor.

Då böjer sig Zahra ner och tar upp ett glänsande, platt föremål. Peabody tittar på Zahra och säger sedan:

-Det är ju ett RYMDKÖRKORT!!! Jag visste väl att jag kände igen honom på något sätt.
Zahra läser på körkortet och det står att mekanikerns riktiga namn är Dr.Evil.

-Vi gick i samma rymdskola när vi var yngre, säger Peabody. Han var elak redan då och alla var rädda för honom.

-Varför kände du inte igen honom direkt? undrar Zahra.

-Han måste ha maskerat sig till en människa, kanske med hjälp av ketchupen. Men jag tyckte ändå att blicken var bekant, säger Peabody.

De sätter sig ner på en stock och suckar. Samtidigt ser de hur raketen åker längre och längre bort och snart går det inte att se den mer. De tre vännerna känner sig trötta, besvikna och lurade.

Plötsligt får Viktor en droppe på handen. Han tittar på droppen och märker att det inte är någon vanlig regndroppe. Det är ju en droppe . . .

Författare Ulriksbergskolan 5A

Kapitel 6 - Raketproblemet

Plötsligt börjar raketen fräsa, skaka och lukta fanta. Raketens delar flyger iväg och landar överallt i skogen. Kvar står Zahra, Viktor och Peabody stumma och förvånade. De tittar på varandra och undrar vad som gick fel.

Längre bort i skogen hör de att någon kommer gående. De ser att det är en man som kommer mot dem. Han bär på några av delarna till raketen. När han kommer fram frågar han om de behöver hjälp. 

- Nja, svarar Viktor något tveksamt.
- Jag är en mekaniker som är väldigt intresserad av rymden. Jag kan säkert hjälpa er, säger mannen då.
- Vi vet inte vad som hände. Allt började fräsa, skaka och lukta fanta, svarar Peabody.
- Då kanske jag har en idé, säger mekanikern. Detta är ju en coca cola raket. Tankar man den med fanta så kan den inte lyfta och allt faller isär. Nu hjälps vi åt att hitta alla delarna och bygga ihop raketen igen.

Tillsammans hittade dom alla delarna och byggde ihop raketen.

- Nu gör vi ett nytt uppskjutningsförsök, säger Zahra.
- Eftersom du varit så snäll och hjälpt oss kanske du vill följa med på vår resa, frågar Viktor mekanikern.

Peabody blir osäker. Han känner att han inte litar på mekanikern. Han tycker att han känner igen honom från någon annan plats.

Mekanikern svarar snabbt ja och erbjuder sig att kliva på först.

Han går in i raketen. Smäller igen dörren och Zahra, Viktor och Peabody hör ett klick. Mekanikern skrattar högt och de förstår att de har blivit lurade.

Författare: Centrumskolan 1B

Kapitel 5 - Rymdresa med Peabody

 -Jag har en stor verktygslåda med många verktyg i, säger Zahra.
 -Har du de viktigaste verktygen som borrmaskin, såg, hammare och skruvmejsel? frågar Viktor.
 -Det har jag, skiftnyckel och många fler.  Teknik är mitt favoritämne i skolan och jag brukar mecka i källaren, berättar Zahra. Min pappa är vaktmästare, och mamma älskar att titta på ”Fixa rummet” så att hela familjen är intresserade av teknik.

I Viktors garage finns en rymdmotor men det fattas två delar, nosen och stommen. De går hem till Zahra för att hämta verktygslådan, därefter går de hem till Viktor och hämtar raketmotorn. De går igenom skogen där Peabody  får bo i en grankoja som barnen byggt åt honom. I skogen hittar de delar av nosen och stommen. Men de behöver repareras. Nu behöver de bygga ställningen för att fyra av raketen.

Allt det här tar tre veckor.

Det är mitt i natten och allting är äntligen klart. Viktor och Zahra vill följa med Peabody ut i rymden. De lägger kuddar och en basketboll under täcket för att lura sina föräldrar att de sover. Zahra och Viktor skriver var sitt brev till sina föräldrar och förklarar att de inte behöver vara oroliga och att de snart kommer de hem igen.

De säger till Peabody att de gärna vill följa med till rymden men Peabody tycker det är för farligt. Viktor och Zahra lyckas att övertyga Peabody att följa med på resan. Peabody lovar att bygga en raket på sin planet så att barnen kan komma tillbaka till jorden. De tar med sig mat, vatten och saker som är bra att ha på rymdresan. Nu är det dags att skjuta upp raketen.  De tar på sig rymdkläder och går in i rymdraketen.

- Är ni redo? frågar Peabody.
-Ja! svarar Zahra och Viktor.

Nedräkning  10, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, 0...

Författare: Centrumskolan 2A

Kapitel 4 - Gratiskupongen

Det är en kamera! Linsen på kameran rör på sig, den zoomar in och ut och vrids åt vänster och höger. Som att den letar efter något. Viktor ser en knapp på kameran och trycker på den. Då sprutar det ketchup ur flaskan. Peabody får ketchup i hela ansiktet. Plötsligt ser barnen att det börjar växa ut extra kroppsdelar på Peabody. Det växer ut ett extra huvud från hans hals med ett öga och tre öron. Barnen tappar hakorna och stirrar förvånat på det som händer.

- Åh nej! Inte nu igen, suckar Peabody.

Han tar fram en burk med piller och tar ett piller och stoppar det i det framväxta huvudets mun. Huvudet liksom smälter bort.

Nu hör de ett litet surrande ljud. Då ser de hur det kommer ut ett litet papper från sidan av kameran. Viktor tar pappret. Pappret är alldeles kladdigt och bokstäverna är små så det är inte helt enkelt att tyda. Viktor tar fram ett förstoringsglas ur byxfickan. Det är en gratiskupong på ketchup. Viktor blir lite besviken så han slänger ifrån sig kupongen.

- Men vänta! Säger Zarah. Det är ju något på baksidan!

Hon plockar upp pappret från marken. Nyfiket tittar de på kupongens baksida. Det är en rymdraket och pilar överallt.

- Det är en ritning. Säger de och visar den för Peabody, som hoppar av glädje.
- Yippiii, det här är ju mitt rymdskepp! Nu behöver vi bara lite fler delar.
- Jag har lite delar i mitt garage, säger Viktor.